goseboo

...var det gott om den här tiden förra året. En jobbarkompis berättade att han var utomlands förra året och ringde hem till sin kattvakt som berättade att det kommit 30 cm snö den 9 november. Han trodde inte på honom alls, men när de två dagar senare satt på planet hem och kom in över Sverige, berättade piloten att hela Sverige var vitt.
Sedan låg den där snön kvar hela vintern.

Jag har under nästan hela mitt liv ÄLSKAT vintern och snön, fram tills min första vinter som "Stänkskyddsmontör" (a.k.a Bilmek...). Eller egentligen var nog inte första vintern så farlig, det kom inte mycket snö då.

Men de två senaste vintrarna har varit helt fruktansvärda. Mitt jobb blir SÅ tungt med all snö. Totalt går flera timmar om dagen, varje dag, åt att sopa, skrapa, skotta och bära grus för att försöka få bort nybilarna från där de står, med sommarhjul på is med snövallar runt om. I minusgrader. Man kör in dem i verkstan och spolar av dem, för att sedan stå under en droppande bil och få iskallt vatten i nacken. Man plaskar runt i vatten hela dagarna, verkstadsgolvet torkar aldrig. Sedan, lagom när det mesta vattnet droppat av bilen, är man klar med den och det är dags att hämta en ny bil igen. Samma sak hela dagarna, dag ut och dag in i flera månader. Frysa hela dagarna, kläderna torkar inte under dagen om man inte råkar få in ett "långjobb" man kan dra på en halv dag.

Kan inte låta bli att tänka på när jag var liten, och mamma brukade väcka mig genom att komma in och sjunga "En morgon när jag vakna var hela världen vit" när det hade snöat under natten. Då flög jag glatt ur sängen och sprang fram till fönstret.
Nu är jag är SÅ tacksam för varje dag jag vaknar och världen inte är vit.